r förstår man att man ska få barn? Alltså verkligen fattar att det är vår tur nu? Att den där fantastiske lille killen på bilderna är tänkt att bli vår son?

Ni har ju sett en del av våra inköp här i bloggen. Sängen är bäddad, garderoben full av kläder, hyllan av leksaker och böcker. Vagn, bilstol och bärsele väntar på att få användas.

Vi försöker förstå den djungel som kallas försäkringskassan, våra jobb är förvarnade och vi har t o m en BVC-sköterska med träff inbokad innan resan.

Men ändå går det inte att till fullo förstå. Är det för stort? För ofattbart? För mkt fokus på papper och intyg som gör att jag tror det blir en fin tjock pärm istället för ett barn? Rädslan för att något ska hända som gör att vi inte får varann spelar så klart roll. Men hur var det för dig? När förstod du att du skulle få barn? Berätta gärna, oavsett vägen till barn tror jag att många kan känna igen sig i känslan, eller?

Annonser