Det här innehållet är lösenordsskyddat. Vänligen ange ditt lösenord nedan för att visa innehåll:

Det här innehållet är lösenordsskyddat. Vänligen ange ditt lösenord nedan för att visa innehåll:

Nu har vi haft våra papper klara en tid och rent teoretiskt skulle vi kunna få BB men det finns ju ett gäng familjer före så det kommer dröja länge än! Men skönt att pappren är färdiga så vi finns med iaf ☺ väntan på BB känns ofta overklig och ligger långt bak i medvetandet, inte alls så intensivt som förra gången.  Oftast känns det skönt, det finns liksom inte utrymme för en sån förlamande väntan som förra gången, tack och lov! ❤ men ibland kan jag få lite dåligt samvete över att det är så, som att barn nr 2 inte är lika efterlängtat.  Och så är det ju inte! Bara att möjligheten att hinna tänka och vänta är mindre.

Det är iaf en liten lättnad att jag natten till idag hade min första dröm om syskon.  En av kvinnorna på vår organisation ringde, jag såg tydligt namnet på displayen.  Hon pratade om massa annat, kommande årsmöte, försäljning och gåvor till bistånd, fika mm till sist var jag tvungen att fråga henne vad hon egentligen ville, och att hon måste förstå att vi väntar på det stora samtalet från dem och då måste hon vara tydlig med direkt att det inte är det! 😂

Så, funderingarna och längtan efter syskonet finns där, bakom allt vardagsbrus. Jag undrar vem du är, du som kommer göra vår familj komplett. Vi längtar efter dig ❤

Igår blev så de sista pappren klara, fotopresentationen som vi kämpat med ett tag. Svärmor har även denna gång varit snäll och hjälpt oss att scrapbooka den, det är inget för mig. Den blev jättefin, och igår scannade jag den och mejlade vår organisation. Den fick högsta betyg av dem, känns skönt att veta 🙂 så, plötsligt är allt klart och vi väntar barn igen. En mycket märkligt, spännande och underbar känsla.  Vem är du som ska komma till oss? Ett lillasyskon, tänk om vi kan få ha sån tur ❤

Det här innehållet är lösenordsskyddat. Vänligen ange ditt lösenord nedan för att visa innehåll:

På Facebook kan man ju se vad man gjort den här dagen år tillbaka. Genom det fick jag en rejäl flashback 5 år tillbaks, och passade på att gå till min gamla blogg för att läsa lite om livet som då var mitt. efler en sommar med pergotime utan något resultat fick jag dubbeldos tabletter, kombinerade dem med metformin, progesteronsalva och penicillin mot borrelia. Mer än två år hade gått sen senaste plussat och vi var lovade hjälp vid nästa graviditet, som bara dröjde.  Minns att jag kräktes en hel natt som bieffekt av pergon. Så kom tillslut plusset, tillsammans med enorm oro och ångest.  Grät mig genom dagarna. vi väntade ständigt på något, att göra vul eller få resultatet på bblodprovet. Hela tiden en bedömning på hur det utvecklades.  Upp och ner i en bergochdalbana. Vi båda mådde riktigt uselt. Till sist kom domen, ett ma och jag blev skrapad.

Jag läser mina ord, men har svårt att minnas helt, har jag verkligen varit med om detta? Det känns så otroligt avlägset.  

Samtidigt, nu, snusar sonen bredvid mig. dett blev inget av den där graviditeten, eller nästa, eller nästa efter den.. det blev inget barn ”om 2 år”. Men det blev ett barn, världens finaste pojke.  vilken enorm tur jag har haft ❤

Det här innehållet är lösenordsskyddat. Vänligen ange ditt lösenord nedan för att visa innehåll:

Dagens sommarprat i P1 med Marit Paulsen gav mig något extra. En total insikt mot något som har skavt länge. Ibland pratas det om adoption som ett andrahandsval, om nu inte bio-försöken funkar. Jag kan förstå att det för den oinsatte kan verka så. Vi som har haft den stora lyckan att få barn genom adoption vet att det inte stämmer. 

Tillbaks tlll Marit. Hon berättar att alla föräldrar, oavsett hur man fått sina barn, har tackat ja till dem, och att vi därför också har ett ansvar för dem. Men barnen, och särskilt de vi inte har fött själva, har aldrig valt oss som föräldrar. Och just den meningen träffade mig. Vår son har inte valt oss. Hade han fått välja hade han sannolikt valt sin biofamilj, för vem vill frivilligt gå igenom förlusten av den? Därför är vi hans andrahandsval. Vi. Inte han. Det är därför påståendet i rubriken har skavt så länge. Det är ju helt fel. Det är vi som är nr två, det är vi som är dom tacksamma. Vinnarna. Precis så är det. 

Det här innehållet är lösenordsskyddat. Vänligen ange ditt lösenord nedan för att visa innehåll:

Det här innehållet är lösenordsskyddat. Vänligen ange ditt lösenord nedan för att visa innehåll:

Bloggstatistik

  • 111 223 besökare

Ange din e-postadress för att följa denna blogg och få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Gör som 14 andra, prenumerera du med.
Follow Drömmar om smått on WordPress.com
Min tekopp

I bland kan även det enklaste vara det svåraste. Här bloggar jag om vår barnlöshet, upprepade missfall, misslyckade IVF-försök, känslor, sorg, barnlängtan och nu äntligen adoption. Välkommen att dela vår resa med oss!

Kenyabloggen

...om vår långa resa mot ett efterlängtat mål

Life's Handbook

Nomad Family Travels

langtansbarnet

Vårt liv med ett efterlängtat barn

Vår resa till ett barn

I bland kan även det enklaste vara det svåraste. Här bloggar jag om vår barnlöshet, upprepade missfall, misslyckade IVF-försök, känslor, sorg, barnlängtan och nu äntligen adoption. Välkommen att dela vår resa med oss!

Lyckan Var Finns Du

Vi drömmer om vårt första barn. Här skriver jag om vår resa för att nå lycka.

Hon klev ut ur drömväven

En mammablogg om livet efter barnlösheten - avhjälpt med embryodonation

Familjelängtan - vår berättelse!

Följ med på vår spännande adoptionsresa från Sverige till Kenya

Du fattas mig...

I bland kan även det enklaste vara det svåraste. Här bloggar jag om vår barnlöshet, upprepade missfall, misslyckade IVF-försök, känslor, sorg, barnlängtan och nu äntligen adoption. Välkommen att dela vår resa med oss!

Resan mot Tvåan

Adoption från Taiwan

miss mary wants many things...

I bland kan även det enklaste vara det svåraste. Här bloggar jag om vår barnlöshet, upprepade missfall, misslyckade IVF-försök, känslor, sorg, barnlängtan och nu äntligen adoption. Välkommen att dela vår resa med oss!

Lilla krigarprinsessan

I bland kan även det enklaste vara det svåraste. Här bloggar jag om vår barnlöshet, upprepade missfall, misslyckade IVF-försök, känslor, sorg, barnlängtan och nu äntligen adoption. Välkommen att dela vår resa med oss!

I bland kan även det enklaste vara det svåraste. Här bloggar jag om vår barnlöshet, upprepade missfall, misslyckade IVF-försök, känslor, sorg, barnlängtan och nu äntligen adoption. Välkommen att dela vår resa med oss!

villbli3

I bland kan även det enklaste vara det svåraste. Här bloggar jag om vår barnlöshet, upprepade missfall, misslyckade IVF-försök, känslor, sorg, barnlängtan och nu äntligen adoption. Välkommen att dela vår resa med oss!

adoptivmamman

I bland kan även det enklaste vara det svåraste. Här bloggar jag om vår barnlöshet, upprepade missfall, misslyckade IVF-försök, känslor, sorg, barnlängtan och nu äntligen adoption. Välkommen att dela vår resa med oss!

fertilitetsresa.blogg.se

I bland kan även det enklaste vara det svåraste. Här bloggar jag om vår barnlöshet, upprepade missfall, misslyckade IVF-försök, känslor, sorg, barnlängtan och nu äntligen adoption. Välkommen att dela vår resa med oss!

Cecilia summerar

Fikarum och blogghållplats

Min längtan efter dig!

I bland kan även det enklaste vara det svåraste. Här bloggar jag om vår barnlöshet, upprepade missfall, misslyckade IVF-försök, känslor, sorg, barnlängtan och nu äntligen adoption. Välkommen att dela vår resa med oss!

Längtan och önskan efter vårt barn

I bland kan även det enklaste vara det svåraste. Här bloggar jag om vår barnlöshet, upprepade missfall, misslyckade IVF-försök, känslor, sorg, barnlängtan och nu äntligen adoption. Välkommen att dela vår resa med oss!

Fiffiga jag

Vår resa till ett barn

bohusgranitochmaneter

På väg mot att äntligen få bli föräldrar...

ÄNTLIGEN MAMMA

...till världens underbaraste pojkar!

Heddas Dagbok

Mitt liv som överlevare

Jag vill jag kan...

...och jag vågar!! Jag är en glad och mestadels positiv tjej som har insett att jag är redo att ta kontroll över mitt liv och inte sitta hemma och vänta på att någon annan ska göra det åt mig... Den här bloggen handlar om mina funderingar, rädslor och förhoppningar...

Tankar om livets stora och små ting...

... eller i huvudet på en flodhäst